Trots att fibrer är en kolhydrat som ingår i växter så är de inte nedbrytningsbara av människan. Det finns två typer av fibrer, vattenlösliga och vattenolösliga.

Ex på vattenlösliga fibrer är:

  • Fruktkött
  • Grönsaker
  • Havre
  • Frön
  • Ärtor
  • Bönor och baljväxter.

Dessa fermenteras av bakterier i tjocktarmen. På senare tid har det framkommit att vattenlösliga fibrer har en mycket större betydelse för hälsan än vad man tidigare trott, detta pga att dessa fibrer utgör mat till våra etthundra triljoner bakterier i tarmen. I fermenteringsprocessen producerar bakterierna fettsyror tex smörsyra, propionsyra och ättiksyra. En hög koncentration av dessa fettsyror i grovtarmen ger effekter som kan antas bidra till minskad risk för sjukdom. Smörsyran har tex antiinflammatoriska effekter, ökar insulinkänsligheten och kan skydda mot IBS.

Vattenollösliga fibrer har inte visat på dessa hälsoeffekter

 

Ex på vattenolösliga fibrer är:

  • Spannmål,
  • fruktskal,
  • fullkorn
  • lök

Dessa fermenteras inte i tjocktarmen utan kan göra att vissa mineraler inte tas upp lika bra i tarmen.

 RESISTENT STÄRKELSE

Resistent stärkelse är en vattenolöslig fiber med mycket speciella egenskaper. De mesta av sockret i stärkelsen bryts inte ned i magen utan fortsätt onedbruten ända till tjocktarmen och bli till mat för goda bakterier. Till skillnad från övriga vattenolösliga fibrer så kan den resistenta stärkelsen fermenteras och kan därför också tillverka smörsyra. Den resistenta stärkelsen kan öka upptaget av mineraler och öka mängden bifidobakterier, minska blodsocker och insulinnivåer.

Resistent stärkelse återfinns bla i kallt potatismjöl, kall kokt potatis och matbananmjöl gröna bananer

Personer som av någon anledning valt att äta extremt lite kohydrater kan blanda 1 tsk kallt potatismjöl med vatten och ta som tillskott för att bibehålla en bra tarmflora.