Grundsubstansen I omega-3 heter alfa-linoelensyra, ALA och grundsubstansen i omega-6 heter linolsyra (LA).

ALA omvandlas så småningom till EPA och DHA. LA omvandlas bl a till GLA och AA (Arkedonsyra).

DHA tex är en mycket viktig byggsten av hjärnans nervceller och viktig för utveckling av fostrets hjärna. Därför är det viktigt att gravida ser till att få i sig denna fettsyra. DHA ökar serotoninet i hjärnan och låga nivåer av serotonin är det främsta symtomet vid depression. Ursprungligen fick vi i oss mycket av denna fettsyra genom att äta benmärg och hjärna. Kanske inte de vanligaste rätterna på dagens meny.😏

Omega-6 bidrar bl a till att smörja huden, kognitiv utveckling hos barn, människans inflammationsförsvar och att blodet koagulerar.

Omega-3 bidrar bla till byggandet av cellmembran och hjärnceller. Andra effekter av omega-3 är att skydda hjärnan mot blodpropp, ögonsjukomar och demens.

I blodkärlen minskas triglycerider, HDL (det goda kolesterolet) ökar och blodtrycket sänks.

Det finns undersökningar som visar på symptomförbättringar av Om-3 tillskott vid ADHD, DAMP, dyslexi liksom vid autoimmuna sjukdomar som reumatism och artros.

OBS !! Nedan två stycken är överkurs och det går bra att gå direkt till sammanfattningen om man vill, då jag redan nu kan se framför mig hur det himlas med  ögonen icon_rolleyes.

Eikosanoider2EIKOSANOIDER

Omega-3 och omega-6 kan också omvandlas till värsta superhormoner i kroppen som kallas eikosanoider. Dessa superhormon styr det mesta i kroppen t.ex. det central nervsystemet och immunförsvaret. Prostaglandin är en eikosanoid.

 

Nobelpriset i medicin gick 1982 till svenskarna Sune Bergström, Bengt Samuelsson och engelsmannen John Vane för sin forskning om eikosanoider, men den första eikosanoiden (prostaglandin) upptäcktes redan 1936 av svensken Ulf von Euler. Det finns dessutom både goda och onda eikosanoider och en bra balans mellan dem uppnår man genom att äta mat som innehåller både omega-3 och omega-6. Annars kan de onda eikosanoiderna få övertaget i kroppen.

Något som är intressant är att det som styr förhållandet mellan de onda och goda eikosanoiderna är förhållandet mellan hormonerna insulin och glukagon.

Lite enkelt beskrivet:

En diet som till stor del består av snabba kolhydrater tex pasta och socker skapar ett högt insulin i blodet. Insulinet finns ju till för att sänka blodsockret. Ett högt insulin skapar onda eikosanoider. En diet med färre kolhydrater gör att glukagon utsöndras. Glukagon höjer blodsockret genom att se till att fett och protein bryts ned till glukos. Detta gör att fler goda eikosanoider skapas.

Det är från omega-3 fettsyran EPA som de goda eikosanoiderna bildas och från Om-6 fettsyran AA som de onda eikosanoiderna bildas. Man bör därför eftersträva en jämvikt mellan fettsyrorna. Detta är jätteviktigt eftersom att även de onda eikosanoidena behövs. Det är tex de onda eikosanoidernaa som gör att blodet levrar sig när vi tex skurit oss i fingret. De goda ser däremot till att blodet inte klumpar ihop sig för mycket så man undviker proppar i blodkärlen.

Sammanfattningsvis:

För att undvika ohälsa bör man se till att ha en bra balans mellan insulin och glukagon, omega-3 och omega-6. Både omega-3 och omega-6 är nödvändiga för en bra hälsa och det är jämvikten dememellan som är viktigast.